Etikettarkiv: unreal

Släng dig i väggen MacGyver!

Standard

Såg i en random finsk tidning igår en minimal annons om silvertape 2.0 MacGyver fantast som jag ändå är så förde jag genast hela sidan ungefär tre centimeter från ögat och funderade högt vassa? [mitt eget nonsens språk förkortning för vad är nu detta för fuffens fungerar även med hassavassa?]

What Would MacGyver Do?

KOM TILL SKOTT! Ja men vad det hela handlade om är ett nytt material att reparera eller bygga saker av! Kallat Sugru vilket låter lite suspekt men varför inte? Multikladd som är evighetshållbart! Klicka här för att se mer information! Detta bara måste jag skaffa mig!

Annonser

Pasta Ponny?

Standard

Hjälp ändå vad jag är trött! Vi flyttade upp sängen till det riktiga sovrummet i söndags och sen dess har jag haft morgonskifte på riktiga jobbet och mer sömnsvårigheter än vanligt på grund av att det låter i batterierna! Alltså värme elementen! Det liksom pluppas och bubblar omkring och händiga sambon har försökt både det ena och det andra men inget tycks hjälpa.

En natt drömde jag att det var min hjärtrytm som fått spunk och vaknade helt i panik! Men det var bara pluppen i elementet.

En annan natt drömde jag om My Little Pony hästar gjorda av pasta med ihåliga ben som envist trampade fram och tillbaka nedanför fönstret…
I förra natten pluppeti-pluppade jag själv och smackade vilt med läpparna så spottet yrde i förväg för att vilseleda elementet. Hjälpte inte.

Nu är jag så trött så jag slår ihjäl spindlar som visar sig vara helt oskyldiga brödsmulor. Kallar hunden för Randy eller frenn trots att hon heter Fanny..

Nu ska jag rycka mig i kragen och ögonlocken och plocka grejer ur bokhyllan som vi ska flytta i kontoret. Vi köpte ju ett begagnat databord modell större igår från find it och behöver möblera om lite. Återkommer med bildbevis när jag återupplivat kameran! Så ska jag på pilates ikväll också. Utan att somna. *fniss*

Sovmorgon! Halleluja!

Standard

Kunde inte tro mina ögon när jag vaknade av att hunden skällde som besatt och tittade på klockan och den var 09:25!! OMG! Jag som alltid vaknar så jobbigt tidigt trots att jag lägger mig varje kväll runt 23 nånting [just på grund av att trots att jag är vaken nästan hela natten brukar jag ändå vakna 07:00 eller tidigare]. Och den andra halleluja faktorn är att jag bara varit vaken en gång inatt! Det finns med andra ord hopp för mig! Tjuhuu!

hade helt glömt bort att vakta klockan inatt!

Eller så kan det vara en ”biverkning” av min numera mera balanserade kropp?!  Hur som helst är jag glad och nöjd och tänker fortsätta vara det hela dagen. Tjing!

Dröm-inreder hemma…

Standard

Om damm vore pengar skulle jag hastigt å lustigt handla hem lite fina, roliga å snygga möbler och typ accessoarer hit hem… Till exempel:

Ray & Charles Eames - Hang It All

Pappelina - Viggo i vilken färg som helst?!

Stringhyllan

Panton stolar kring matbordet...

Mademoiselle - Ilmari Tapiovaara

Vill ha ett REJÄLT plank bord

Med på önskelistan finns också en egen JORDKÄLLARE

Ektorp - IKEA

secto octo

Jeremy Cole - Aloe

Maskros IKEA

ny familj = nya barn?? wtf?

Standard

Hörde på radion om en ny mycket oroväckande trend som sprider sig snabbt. Gällande så kallade nya familjer. När två människor där ena eller båda har barn från tidigare förhållanden flyttar ihop och bildar en ny familj så tycks de ”gamla” barnen bli oviktiga och hamnar relativt ofta att bli omhändertagna av samhället för att de är besvärliga och jobbiga. Ibland så satsar den nya föräldern all tid på att lära sig känna å älska de nya barnen ”istället” för sina egna. Ibland är de egna barnen viktigare än partnerns. Vem ska man då slå med spaden i huvudet för att de ska fatta att alla barnen är VIKTIGAST!! Klart att det är jobbigt för barnen också att vänja sig vid nya familjer! Lika som för föräldrarna att vänja sig vid andras barn plötsligt blir nästan som egna. Men redan att den här attityden finns att det typ är okej att ge upp och skicka iväg barnen för att man inte hittar förståelse och ork för att ta itu med problemen när de dyker upp, att man inte kan hitta tid att uppmärksamma alla barnen? Kanske det då i och för sig är bättre för barnet hos någon annan men hur har det blivit så här? För nog kan det ju vara svårt för den nya föräldern också att bli acceterad av den tidigare partnern som är den riktiga mamman eller pappan till barnet men där måste man väl ändå kompromissa?? För är inte barnet /barnen även i den här positionen de viktigaste?? Rätta mig om jag har fel men nog är det ju de vuxna som har ansvaret och ska ta det och föregå med gott exempel? Hela tiden. Man är ju ändå förälder för resten av livet ju!

Känner mig illamående å ledsen ända in i hjärteroten. Husdjur kan de begränsa ägandemöjligheterna på men barn får vem som helst skaffa… [har ont i själen för alla barn som utsätts för ignorans å brist på kärlek] Tycker synd om mina egna framtida barn redan i förväg. Jag kommer högst troligen att älska dem tills de kvävs!

Vakendrömmar

Standard

Ibland drömmer jag trots att jag är vaken. Det är läskigt! Känns inte som dagdrömmar heller de har man ju för det mesta lite makt med. Fantasier om hur bra allting kunde vara och om vackra glada stunder. Men nu har jag till och med mardrömmar när jag är vaken. Vet inte vad mitt huvud håller på med? Är det den långvariga insomnian som ställer till det? Förkylningen? Eller det faktum att  jag fått nog av att stressa så nu stänger mitt huvve av sig när det märker att jag drar iväg med mina tusen idéer och infall och fina påhitt.

Sist drömde jag när jag gick med autopilot på vid jobbet så här:

”Vaknar en morgon och upptäcker att sambon är borta. På samma gång är jag mig själv (som noterar att Prinsen saknas) men också Prinsen (som ser att jag är borta). Stiger upp och tänker ‘What the f**k?’ och går ut ur sovrummet. Där utanför på golvet har någon tagit alla äppelkvistarna som fanns i vasen och spritt ut dem i nåt märkligt mönster som påminner starkt om nåt ur filmen Blairwitch Project vilken på sin tid skrämde livet ur mig! Går sakta vidare och ser genom grovköket att ytterdörren står öppen och undrar varför Prinsen/ Maria lämnat den öppen? Inte har väl han/ hon gått ut heller? Speciellt inte i pyjamas va? Som på sin höjd sträcker sig till underbyxor och ett par strumpor. Går vidare ut på gården och sneglar in i skogen där sambon står helt stilla med ryggen mot mig. Ropar skrämt å med darr på rösten ‘F’n va du skräms! Har de hänt nåt? Behöver du hjälp?’. Sambon svänger sig sakta om och säger: ‘det är för mycket vatten’. [det är rätt mycket vatten nu i skogen också när tjälen sitter i ännu och vattnet inte slipper att rinna undan] ‘vadå för mycket??’ Nu känner jag mig mer förvirrad än rädd. Då ser sambon/ jag  bekymrat på mig / prinsen och lyfter klafsande ena foten ‘stövlarna räcker inte till!’ å jag ser när han/ hon tar av sig ena stöveln och häller ut kallt och brunaktigt smältvatten ur den…

Här får jag ett vansinnigt skrattanfall och funderar varför jag ger mig själv skrämselhicka under mina ensamma timmar på jobbet? Vad är det för fel med mig? Håller jag kanske sist och slutligen på att bli tokig på riktigt??