Etikettarkiv: karma

Skilsmässobarnens ”öde”

Standard

Läser jag om här i Biz text. Den fanns publicerad i Österbottens tidning i måndags.

Och jag funderar och svänger på det. Analyserar och smakar på det, sätter det på bordet och petar på det. Anar mig till att detta är sanning. Undrar hur det känns för barn som inte har mamma och pappa på skilda håll? Vet inte? Säkert har de också sina problem att tampas med. Men jag tycker ändå att det är rätt spännande med deras [föräldrarnas] eventuella nya partner och bonusbarn halv syskon och allt som hör till.

Känns som att jag fått en karamell som jag ska suga på länge. Tack Biz! Otroligt bra skrivet!

Annonser

Förbluffande!

Standard

Utdrag ur Tommy Hellstens bok Barn av livet:

”Det finns ett konstaterande som är och har varit mycket viktigt för mig och som jag ofta rekommenderar för andra. Det lyder så här: Jag har rätt att omge mig med människor som stöder mitt växande. Förbluffande! Det här betyder att jag själv får välja de människor jag vill umgås med. Ingen kan tvinga mig att umgås med dem som får mig att må dåligt, det må vara släktingar eller andra personer! För många är det en stor lättnad att veta att man inte behöver ha att göra med sina släktingar om man inte vill. Det finns ingen sådan lagparagraf någonstans i världen.”

”Vårt behov av tröst”

Standard

Tröst är inte
att det går över
eller att jag ska
slippa ifrån det svåra.

Tröst är närvaro.
Någon finns hos mig
går med mig
blåser på såret
håller om mig
talar med mig
eller lyssnar.

Någon lämnar mig inte
utan följer mig igenom,
finns nära.

Det gör inget
om den som tröstar
själv är rädd, ledsen eller oroad,
bara han eller hon är ärlig
och har modet och orken
att lämna sitt eget
och vara hos mig.

Den som blir tröstad
måste visa sin sårbarhet
måste ha styrkan att vara svag.

Den som blir tröstad
måste själv ta sig igenom det svåra,
men att ha någon
som går med på den resan,
det är tröst.

Den som tröstar
måste våga vara nära
och våga lämna ifred.

Den som tröstar
behöver tålamod
att vänta in rätt ögonblick.
Att trösta kan ta tid.

Tröst är
att ge möjlighet
att nämna det svåra vid namn.

Tröst är också
att någon bär hopp för mig
då jag själv inte
kan se några ljusglimtar.

Jag är inte lämnad ensam.
Jag är inte utan hopp.
Någon går med mig
in i det svåra
som följeslagare,
andas med mig
och känner min puls.

-Kerstin Hesslefors Persson-

Insikt

Standard

Varför har jag så länge mått så dåligt och varit så värdelös och många gånger blivit illa behandlad och inte visad någon respekt alls? För att jag inte haft någon självrespekt och därmed gett exempel åt andra att så här dålig är jag och behöver inte heller behandlas bättre.

Varför har jag haft sån brist på självrespekt då? För att jag har indirekt ärvt det av mina föräldrar och samhället. Växt upp till att man inte är värd något om man inte presterar och att man saknar värde om man inte alltid är snäll och duktig och föregår med gott exempel.

Varför inser jag det här nu? För att jag plötsligt insett att jag bara levt i en offer roll! Skyller på att andra omständigheter gjort mig till den jag är, vilket kanske är sant men det betyder inte att jag måste finna mig i att leva med offer rollen resten av livet. Och bli utbränd igen och igen för att jag försöker prestera mig till ett värde som jag redan har i mig själv!

Hur ska jag handskas med denna insikt då? Jag ska respektera mig själv mera. Lyssna till vad min kropp och själ berättar för mig om hur jag mår. Inte hela tiden säga ja jag hjälper till och ställa upp och vara alltigenom tillmötesgående utan ta mod till mig och säga det svåra ordet NEJ. För att visa mig själv och andra att jag har ett värde. Att min tid också är värdefull. Att jag bryr mig om mig själv och andra genom att i första hand ta hand om mig själv och sen efterhand som orken räcker till finnas till för andra.

Hur ska jag lära mig detta då? Om jag känner mig slutkörd och sliten så behöver jag inte åka hemifrån på trevlig fika utan kan istället stanna hemma och vila mig. Om det jag behöver en förmiddag är att gå på promenad i stormen med endera hunden trots att det praktiskt taget regnar nerifrån och jag har hål i stöveln så går jag ändå och tömmer ur vattnet när jag kommer hem och duschar hundmagar och tassar och känner livsglädje!

Lånar lite tips som jag har eller ska prova ur boken jag läst senast Brinna bli bränd glöda igen. Om utbrändhet och vägen tillbaka skriven av Kerstin Hesslefors Persson:

  • Se till att få eget utrymme för det du har lust med
  • Bada varma skumbad, bada bubbelbad eller simma i havet
  • Ät gott och nyttigt, regelbundet
  • Promenera, spring eller åk sparkcykel
  • Lyssna till din favoritmusik, inspelad eller levande, hemma eller borta
  • Ge plats för tystnad
  • Gå långsamt
  • Måla en tavla
  • Tänd ljus – i en ljusstake eller på köksbordet
  • Läs allt som lockar
  • Skriv ett brev eller en dikt
  • Umgås med vänner
  • Gör en sak i taget och gör den färdig
  • Gå på bio, teater, café eller ishockey
  • Ge dig tid till eftertanke
  • Sy, sticka eller brodera
  • Ta reda på vad du är bra på
  • Njut av naturen
  • Spela, dansa och sjung

morgonmänniska jodå, men inte före 07:00

Standard

till och med på mina sovmorgnar stiger jag upp klockan 07:00 och hör fågelkvitter, sjunger glatt och tar hoppsa steg och allting är idel solsken! Men när jag behöver stiga upp innan klockan sju så vet jag med mig att det liksom inte fungerar. Alls.

Det är inte det att det är svårt att komma sig upp. Jag vaknar redan vid första pipet från väckarklockan och slänger benen över sängkanten och kliver upp. Det är liksom bara allt det som kommer efteråt som inte fungerar riktigt. Så jag har lärt mig nu att förbereda så mycket som möjligt redan kvällen innan när jag fortfarande / ännu kan tänka.

Typ ta fram kläder som jag kan sätta på mig annars är går något galet. Typ fattas en strumpa och tröjan ut och in och jag har absolut ingen koll på vädret så eftersom jag alltid är så frusen om morgnarna tar jag på mig JÄTTE mycket kläder. Inge bra idé med ett så fysiskt jobb som städning. Annars om man bara är hemma så är det rätt mysigt!

Ställ kaffekokaren färdigt. Fixar inte det här med hur mycket vatten som går åt på hur många skopor kaffe? Skulle filtret i före eller efter? Hur får jag i kontakten?

Alltid ha bil- och arbetsnycklarna på samma ställe. Alltid. När det inte stämmer så blir jag liksom kvar och stirrar på stället där de borde vara och kan inte för brinn kära livet ens försöka lista ut var jag ska börja leta! Det låter bara KRIII inne i skallen på mig. Och för det mesta får jag lite panik och börjar gråta. Vilket gör allt värre för då ser jag ju ingenting alls. För det mesta så är de inom armslängd ifrån mig men jag ser dem ändå inte för att de inte är där de brukar vara? Anti-sömn stress? Efter klockan 7 så nynnar jag och letar med hjälp av hunden lugnt tills jag hittar nycklarna? Och innan är jag ett morgonvrak.

Igår hade jag en sån där dag när det mesta på ett eller annat vis går galet. Eller tja det började väl redan i måndags. Det ramlar saker till höger och vänster om mig och det mesta fick jag i skallen förstås. Jag välter ut saker, fastnar och får nya fina blåmärken, rivmärken, bulor och skärsår.

Hotade med Ekorosk och påskbrasor när jag fastnade med handväskan runt bildörren och drog så att jag klämde benet och slog i huvudet så det bara small om det!  Blev frustrerad och bet ihop tänderna och skrek lite smått frustrerat i bilen på min gamla doftfria men fortfarande fina wunderbaum när jag får motorstop för andra gången när jag försöker backa ut ut garaget! Åh Gud! Vilken dag! Redan! Klockan var bara 05:55. Och det bästa av allt? När jag knäpper på radion så spelas den här låten.. Hahaha!!

Trivselregler

Standard

När saker och ting inte riktigt fungerar och man inte trivs som man brukar så börjar många gånger bara mer och mer saker att köra ihop sig. Och när man är i obalans med sig själv så straffar det alltför ofta (ja nästan jämt) fel personer. Så för att helt enkelt bygga mig själv en krage som jag kan ta mig i och samtidigt låta andra runt omkring mig också få möjligheten att fundera på hur de kan göra arbetsdagen eller vardagen lite lättare för andra genom att vara artig, visa hänsyn och tänka efter före eller be om ursäkt efter. Exemplen tog jag för att jag personligen tycker att de är de här man bryter mot först själv när man är trött och irriterad och bara har typ LEIDON.

Trivselregler på allas vår arbetsplats:

  • Vi respekterar varandra i alla lägen och visar hänsyn.
  • Att vara olika är en styrka, det gör att vi kompletterar varandra.
  • Alla har rätt till en egen åsikt och att få tala till punkt.
  • På arbetsplatsen diskuterar vi endast vardagliga och positiva saker. Vi är inte gnälliga och negativa.
  • Om vi blir så arga och irriterade någon gång att vi inte kan behärska oss så går vi ut och skriker i soptunnan, vi höjer inte rösten inomhus mot någon person i någon situation.
  • Om vi känner att vi behöver en andningspaus och lite ensam tid så bör arbetskamraterna respektera detta. På det här viset orkar alla göra sitt bästa.
  • Om vi tycker att något är bra och trevligt med våra arbetskamrater så säger vi det till dem, är det något vi inte gillar med dem håller vi det för oss själva.
  • Om vi är oense om någonting så väljer vi ett av följande alternativ:
  1. Vi möts halvvägs, alltså vi kompromissar
  2. Vi ber om råd och vägledning av en tredje part
  3. Vi låter saken bero

Så jag gick till lärarrummet på lågstadiet där jag städar på deltid och bad om hjälp med att få laminerat trivselreglerna så att det går att hänga upp på väggen. Det hela slutade med att tipsen som jag skrivit ner kopierades och blev en del av hela skolans personals trivselregler! Hej bara!

Mina framtidsplaner! :)

Standard

Jag ska lära mig på ett eller annat sätt att:

  • Lita på folk
  • Lyssna på mig själv och ta pauser när det blir för mycket istället för att ta ut mig helt så att det straffar andra
  • Försöka efter bästa förmåga vara en så god vän som jag bara klarar av
  • Bli frisk och äta mandariner tills jag blir helt orange eller spyr, eller vilket som kommer före?!
  • Ta tillbaka min positiva inställning till livet och krydda det mesta med humor. Inte allt. Men nästan?
  • Ska hålla mig till vardagliga och positiva saker! Endast!
  • Gråta som de gör på TV så tårarna sprutar när jag är ledsen och riktigt överdriva så jag får ut allt spunk ut systemet eller bara för att det känns mycket bättre efteråt
  • Ropa i skogen tills ljudet tar slut eller någon ropar tillbaka när jag är irriterad.
  • Motionera och jobba mera för att de kompletterar varandra. Utan kondition orkar jag inte jobba. Plus att utan motion blir jag inte hungrig på samma sätt och kanske till och med glömmer att äta.
  • Slänga min stolthet i soptunnan och ta emot all hjälp jag kan få så att jag kan få hjälpa tillbaka.
  • Be varje kväll till vilken Gud som än lyssnar att hjälpa mig orka. Och hjälpa mig också om jag inte orkar.

Detta är vad jag kommit fram till så här långt. Nu ska det bara förverkligas också! Men jag är vid gott mod och har bestämt mig för att lyckas!