Oh dear. Jag insåg plötsligt vem jag är i muminvärlden!

Standard

FILIFJONKAN! Jag läser på sidan 159 i Tuula Karjalainens bok Tove Jansson, arbeta och älska följande utdrag:

Filifjonkan lever i ständig rädsla. Den är medfödd och förföljer henne. För henne är ordning det viktigaste och hon älskar städning mest av allt i hela världen: ”Hur ska jag kunna leva om jag varken får städa eller laga mat? Det finns ju inget annat som det lönar sig att göra.” Till sist möter hon katastrofen: ”Nu händer det. Nu går allt på tok. Äntligen. Nu behöver jag inte vänta längre.” Hon är rädd för rädslan. Att bemöta det man är rädd för är befriande: ”Nu blir jag aldrig mera rädd, sa hon sig själv. Nu är jag alldeles fri. Nu har jag lust med vad som helst.”

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s